Om tideräkning (forts)

I en artikel (NOS 4/99) hävdade jag, att millennieskiftet inte kan inträffa förrän vid ingången av år 2001, eftersom först då har tvåtusen år förflutit från tideräkningens början, dvs dess nollpunkt. Under slutet av år 1999 förekom en

hel del inlägg också i andra medier som hävdade just detta. Mot den uppfattningen har anförts att såväl positiva som negativa värden kan avrundas till 0. Det har även sagts att det skulle vara en missuppfattning att 0 endast kan beteckna en tom mängd eller gränsen mellan positivt och negativt. (Se NOS 1/00)

Visst kan man avrunda till 0. Detta resonemang är förstås matematiskt oantastligt men knappast relevant i sammanhanget. Om man gör det beträffande ålder så innebär det, så vitt jag förstår, att ett barn är approximativt 0 år från fjärde månaden av graviditeten (dvs under ett halvår före födseln) och tills det uppnår (exakt) ett halvt års ålder, då det plötsligt blir approximativt 1 år och förblir så tills det uppnår 18 månaders ålder osv.

Visst kan 0 också användas på annat sätt än som beteckning för den tomma mängden eller skiljeläge mellan positiva och negativa värden. Man kan t ex använda 0 på kölappar eller i diarie- och andra sorteringssystem. Men i de sammanhangen har varken 0 eller andra siffror något numeriskt värde. Man skulle lika gärna kunna använda bokstäver eller andra symboler, bara det finns ett vedertaget system för den inbördes ordningen mellan symbolerna.

Det finns för övrigt andra sätt att mäta år - månår, sideriskt år, tropiskt år, anomalistiskt år. Man kan kalla åren för Drakens år, Hundens år osv. Vad man kallar åren saknar emellertid betydelse i sammanhanget. Det påverkar inte antalet kalenderår.

Och i princip skulle man väl då också kunna beteckna ett år med 0. Jovisst vore det väl rimligt att använda beteckningen 0 på det år som utväljs att vara basår eller referensår för ett index eller något liknande. I astronomiska sammanhang förekommer faktiskt ett 0-år.

Men för den kalender som vi använder är det ett historiskt faktum att det inte finns något år 0.

En av de auktoriteter som påpekat detta är Hans Furuhagen (SvD 23 dec. 1999) Han skriver, att Dionysius - som uppfann vår tideräkning - numrerade åren som Anno Domini 1, AD 2 osv. Nollpunkten för tideräkningen var den natt då Jesus föddes och ”redan i soluppgången började sedan ’Anno Domini 1.’”

Att Dionysius inte gärna kunde räkna med något år 0 torde vara ganska klart, eftersom han levde i en romersk kulturmiljö och det romerska talsystemet omfattade som bekant inte begreppet 0.

Att Dionysius räknade fel på den faktiska tidpunkten för Kristi födelse är en helt annan sak. Senare historisk forskning har kommit fram till att händelsen inträffade åtminstone fyra år tidigare, men nu har vi den tideräkning vi har som utgår från en uppskattad tidpunkt.

Om den (visserligen felaktigt, men dock) beräknade tidpunkten för Kristi födelse utgör nollpunkten och år 1 sålunda började löpa omedelbart efter födelsen så följer därav att det första årtusendet omfattar åren 1 t o m 1000 och det andra åren 1001 t o m 2000. Och alltså infaller millennieskiftet vid utgången av innevarande år! (Jag förutsätter nu, att ett millennium är synonymt med årtusende och omfattar ett tusen kalenderår, varken mer eller mindre.) Eftersom en poäng med vår tideräkning är att man entydigt kan ange tidpunkter inte bara framåt utan också bakåt från en referenspunkt så undrar jag om ett eventuellt år 0 skulle anses tillhöra enbart det första årtiondet (samt seklet och millenniet) efter starten (som infaller närdå?) eller även det första årtiondet före. Skulle det eventuellt inte ingå i någotdera så skulle även därav följa att första årtusendet omfattar åren 1 tom 1000 osv.

Vi kan också utgå från vanlig mänsklig erfarenhet. Det barn som ännu inte fyllt ett år är kanske i viss mening ”0 år gammalt” men befinner sig i sitt första levnadsår, dvs sitt år 1 (som alltså varar mellan 0-punkten och 1-punkten, alltså födelsen och ettårsdagen). Den som befinner sig i sitt femtionde levnadsår har väl fyllt 49 men inte 50, eller hur?

Och när vi nu befinner oss i vår tideräknings år 2000 (det 2000:e året) så kan vi vid nästa årsskifte högtidlighålla att 2000 år har gått sedan starten. Men det är naturligtvis inte lika spektakulärt som att alla fyra siffrorna i räkneverket slog om på en gång … Att detta skedde var naturligtvis en remarkabel händelse, värd att på något sätt högtidlighålla, liksom begynnelsen av årtusendets sista år, tillika det katolska jubelåret. Året är alltså i sig själv anmärkningsvärt - men millennieskiftet får vänta! Och inte var det väl någon skada med att fira häromsistens - man kan fira en gång till!

Fortsättning följer kanske …

Anders Schærström