Recension

Fröken Smilla - som jag ser henne

Så har en av de senaste årens mest omtalade skandinaviska böcker blivit film. Diskussionen bland filmfolk och filmrecensenter har varit livlig i samband med premiären.

Professionella filmkritiker har - med besynnerliga motiveringar - ondgjort sig över att fröken Smilla i Julia Ormonds gestalt är alltför ung och attraktiv. Det är för mig rent nonsens. Smilla är temperamentsfull, engagerad och på kant med sin omvärld. Att hon lever ensam är, som jag uppfattat det, en följd av hennes kantiga temperament, hennes kompromisslöshet och icke minst den kulturkonflikt som hon lever med. Till det yttre är hon en modern och elegant danska men i sitt inre är hon intensivt medveten om sitt grönländska ursprung. Hennes ensamhet har inte med hennes yttre att göra.

Filmversionens problem är snarare ett annat. Jag misstänker att den som ser filmen utan att först ha läst boken ser blott och bart en underhållande thriller. Filmen visualiserar berättelsens yttre händelseförlopp - och den gör det mycket väl, även om det ibland går alltför hastigt - men den förmår inte förmedla den inlevelse som i boken för handlingen framåt genom Smillas eget reflekterande perspektiv. Inte heller känner man som biobesökare den häpna beundran bokläsaren fylls av inför Peter Høegs uppvisning av insikter i allehanda ämnen.

Själv har jag svårt att förlika mig med att filmen är gjord på engelska och det har ingenting att göra med skådespelarinsatserna - som är utmärkta. Men språket är en väsentlig del av kulturen och Fröken Smilla är en dansk (och grönländsk) historia. Visst accepterar man att scenpjäser översättes och visst kan det ibland vara praktiskt nödvändigt att göra en film på ett annat språk än det som handlingen egentligen utspelar sig på, men var det verkligen nödvändigt i det här fallet? Är det inte att sälja ut en del av den danska - och nordiska - kulturen?

Så tycker jag. Andra tycker annorlunda. Smilla fängslar, engagerar och attraherar!

Se gärna filmen men läs för all del boken (gärna på danska)!

Anders Schærström