Tsunami från La Palma

Undertecknad, som deltog i FNSiN:s resa till La Palma i januari i år, anade föga vad som skulle kunna inträffa tills jag fick ögonen på en artikel i New Scientist för någon månad sedan.
Det scenario artikeln utmålade, innebar att delar av La Palma, som är kanariöarnas vulkaniskt mest aktiva ö, skulle kunna glida ut i havet, och därvid orsaka en tsunami, som skulle träffa den karibiska ö-världen.
Idén att kollapsande öar kan orsaka väldiga flodvågor (tsunamis) daterar sig till 1960-talet då geologer undersökte havsbottnen runt Hawaii och fann väldiga stycken av vulkaniskt material upp till 140 km från de närmaste öarna. På senare tid har man hittat liknande material utanför flera andra vulkaniska öar, och man tolkar detta som rester av enorma jordskred.
Geologer har undersökt La Palma , och funnit svaghetszoner, som skulle kunna ge upphov till ett omfattande jordskred. På basis av dessa undersökningar gjorde man en modell för att utröna vilken effekt ett sådant jordskred skulle få.
Man fann då att en flodvåg med en initial höjd på 650 m skulle dra västerut över atlanten. När tsunamin når de karibiska öarna skulle höjden ha minskats till c:a 50m och fortsätta 20 km inåt land med katastrofala följder.
Orsaken till dessa svaghetszoner tror man beror på en kombination av regnvatten som sipprar ned i den lösa vulkaniska berggrunden och uppvällande het magma som får vattnet att explosionsartat expandera.
Det senaste vulkanutbrottet på La Palma inträffade så sent som 1971, detta skedde dock vid sydspetsen, där ingen svaghetszon förekommer.
Då det krävs en kombination av läge, tidpunkt och omfattning på ett kommande utbrott, liksom hur mycket magma som väller upp, tror man att sannolikheten för en kollaps ut i atlanten inte är speciellt stor, men risken finns dock.

För den intresserade finns artikeln på New Scientists hemsida:

www.newscientist.com/features/features.jsp

Björn Setterberg